- ”Nej, säger jag. NEJ!”
- Vi ska gå in tillsammans alla, säger han.
- Nej! NEJ! Liv och jag ska gå in för oss själva. Ni har redan varit där. Innan vi hann hit. Nu ska vi först få vara själva där inne!
Aldrig har jag väl vågat vara så bestämd. Men de andra ställde upp för mig.
Vi kommer in till dig.
Du är så fin. Ser lugn ut.
Men inte så fin, som jag vet att du vill vara,
Begravningsentreprenören har inte gjort ditt hår som du vill ha det.
Ditt vackra silvergrå hår.
Varför ligger du där? Du var inte alls gammal. Bara 75 och helt frisk. Tills du tog influensa -vaccinet.
Jag smeker dig över håret samtidigt som jag rättar till det som jag vet att du vill ha det.
Jag passar på att berätta för dig att det ord som vi inte hittade i Melodikrysset förra lördagen var det vi trodde att det kunde vara.
Smeker ditt hår en sista gång.
Jag lägger en blomma från ditt älskade sommarhus hos dig
Det är bara april än, men tomten där nere i Skåne var full av vårblommor.
Dock inte Förgätmigej. Dina älsklingsblommor. Liv brukade alltid plocka dem till Mors Dag.
Nu har vi beställt ett knippe från en blomsterhandel.
Nu går Liv fram och smeker dig. Lägger Förgätmigejen hos dig. Och ett brev. Jag vet inte vad hon har skrivit i det. Har aldrig fått veta heller. Men du vet.
Sedan lägger hon en lång tofs av sitt hår, som hon har klippt av och bundit om med ett rosa hårband..
Nu kommer de andra in.
Hampus lägger en fin, oval, platt sten vid dina händer.
Då brister det för mig.
Dina händer ligger så fint över ditt mellangärde. Och då uppmärksammar jag igen dina naglar.
Vi hade aldrig mycket pengar, men du var alltid väldigt mån om att vara prydlig och väl skött. Ren och fin.
Du skötte alltid dina naglar. De var så vackra. Ovala, väl formade, väl filade och väl målade. Oftast i genomskinligt nagellack, men lika ofta i rosa.
Där ligger du nu. Håret har jag smekt till lite mer som du vill ha det.
Naglarna hade du själv ordnat med. Inte för att du visste att du skulle dö. Du var ju helt frisk enligt hälsokontrollen.Utan för att du alltid har varit så noga med dem.
De är så vackra. Du är så vacker.
Du är genomlyst av skönhet, min älskade mamma.
Jag saknar dig så oerhört.
Men jag pratar med dig varje dag och det finns nog ingen som kan representera skönhet såsom du. Ända inifrån din omtanke om alla – och ut till dina naglar.
Eva Evedius